Idag har febern inte flygit iväg allt för högt och jag har endast behövd två feberdämpande för att hålla mig på benen - det är positivt! Däremot så är rösten lika åt helvete som tidigare... Jag får inte ut ljud hur jag än försöker och det märktes tydligt då farbror min ringde och hade frågor angående min sång på släktträffen om tre veckor. Han förstod snabbt att det inte var någon idé att diskutera det idag och vi lade på. 

 

...men jag måste ändå säga att halsen känns bättre. Igår var den så pass svälld att jag hade svårt att andas och svälja, idag är det inte lika illa. Idag är den mer sårig och torr, så även den är nog på bättringsvägen. Det finns hopp inför lördagens bröllopssång!

Igår kändes allt åt helvete och jag ville bara sätta mig ned i ett hörn och gråta. Idag är det annorlunda - idag finns det hopp och jag har fått nya krafter. Dessa nya krafter beror mycket på mig fina Marma-pojk som, utan att jag bett om det, kom med Risifrutti, Capri-Sonne, min favorit Ben & Jerry's och en öppen famn. Hela dagen har vi degat och haft det sådär bra som bara två älskade kan ha. Allt känns så självklart med dig, hjärtat! <3

 

Nu ska jag allt bli frisk!