Så var den dagen förbi. 1 juli - den enda dagen på året jag får kalla "min" dag. Den firades enkelt, precis som jag vill ha det.

 

...men lite annorlunda blev den allt. Vår dräktige katt Sessan jollade nämligen till och fick värkar lagom till jag och Andreas skulle ut och käka lunch på 1921. Efter att ha fått fostervatten i min säng och bökat med en orolig katt ett bra tag så bestämde vi oss för att åka iväg ändå. Katter ska ju klara sig själva då det gäller sådant, tänkte vi. Då vi kom hem låg det mycket riktigt två kattungar i mammas garderob. Sessan verkar dock inte så förtjust vid att vara mamma och lämnar dem stup i kvarten. Nu har hon dock hållit sig med dem ett bra tag under em så hon kanske börjar få ordning på sina instinkter ändå.

 

Förutom kattungarna så var min födelsedag sådär enkel som jag vill ha den. Andreas kom hit med blommor tidig em, vi käkade ute och sedan degade vi i solen. Min fina vän Lisa kom senare framåt kvällen med blommor och choklad och tillsammans pratade vi gamla minnen och skrattade, precis som vi brukar göra. Lisa är även den som känner mig så väl att hon köper vit choklad istället för mjölkchoklad - då är man nära vänner om något!